Mot ljusare tider och ett nytt liv!

Har under sista månaden hittat det jag sökt i hela mitt liv, mitt kall! Kan inte förklara varför jag ens kallar det så, eller beskriver det på det viset. Men jag känner mig fan hemma med min nya sysselsättning som event planerare/event assistent. Att få börja jobba med något jag haft i åtanke under flera år, att jobba med ungdomar och att fixa så det händer saker för dom som inte har det så lätt alla gånger.
Jag vill ge tillbaka saker jag lärt mig i mitt liv, jag vill lära mig nya saker av människor ur alla kategorier. Vill skapa möjligheter och förutsättningar för dom som vill men inte vet hur. Att dom ska känna mervärde och finna glädje i att få ta del av att forma sin egen framtid på ett kreativt och upplyftande sätt.

Jag tror att dom senaste åren av missnöje och "hat" har börjat släppa och jag tar del av min tillvara på ett annat vis. Jag känner att en förändring har skett, får ny syn på saker, har ett annat tänk och har fått tillbaka mitt driv att bidra med saker till människor omkring mig.
Med hjälp av en del människor omkring mig så har jag fått en helt annan syn på saker jag trodde jag hade rätt åsikt om, hade en klar vy över hur "det var och funkade", vissa saker är minimala andra är ögonöppnande.

Under senaste månaden har jag möt, sett och hört så mycket positiva människor och saker ske runt om mig att jag kan inte blunda för hur jag vill leva och varför jag inte redan gör det. Jag vet ju med mig att jag är ostoppbar när jag vill åstakomma något. Men jag har inte utnyttjat det på flera flera år, och nu är det dags att väcka björnen.
Motivationen för förändring är enorm, viljan starkare än på väldigt lång tid!

Och i mitt förra inlägg så skrev jag om att jag tror på att positiv energi kan bidra till andras lycka och glädje på ett eller annat vis. Och det har jag fått lite mer eller mindre bekräftat genom lycka hos folk omkring mig. Jag känner att jag är sjukt glad för dom jag vill vill hjälpa dom med att lyckas ännu mer.
Och med dom orden så ser man ju vad mitt jobb måste vara i framtiden. Att pusha andra till att bli det bästa dom kan bli, för om jag gör det så blir ju jag det bästa jag kan bli! Och i en sådan situation finns det inte en enda förlorare!

Jag har ett liv som har tagit fler kurvor än Michael Schumacher kropp i en F1 bil!
Och det ser jag inte som en nackdel, visst jag har krashat några gånger, jag har förstört mina chanser gång på gång att bli den bästa jag kan bli, jag har tagit omvägar, fel vägar, spårat ur, brunnit upp och dött både bildligt och bokstavligt talat.
Men utan erfarenhet och utan sladdspår hittar man aldrig rätt linje att följa i livets bana. Man når inte målet utan att stöta på hinder, och det är dina erfarenheter och kunskaper som hjälper dig att lösa dom hinder som kan komma i din väg. Och hur du hanterar dom är det största beviset på vem Du är, din karaktär, din styrka som individ.

Om, eller rättare sagt när mitt nya livsmål blir en verklighet så kommer jag hamna i situationer där jag kommer behöva förklara vissa vägval och dom kanske inte har varit dom mest upplysta vägarna.
Men det är dom vägarna som gör mig unik, som gör att jag är den jag är idag. Jag förespråkar ingen att välja dom vägarna jag valt, jag önskar ingen att gå dom vägarna jag valt.
Dom fungerade för mig, turligt nog och konstigt nog! Men dom är det dom är, dom handlar om det dom handlar om. Jag varken skäms, förnekar dom eller förkastar dom. Jag är tacksam för mina val i livet, och tacksam har jag rätt att vara för jag har vänner och familj som anser att jag är en så pass god människa att dom lägger sitt förtroende, sina historier, sina liv och sin vänskap till mitt förfogande. Och om det inte är bevis på att det är min tur att ge tillbaka till andra som behöver en vän i mörkret. Någon som säger att det är OK att misslyckas, bara du reser dig upp och ger det ett nytt försök.

Inser att det finns kanske en viss del självgodhet i detta inlägget, men om man inte ser förbi en simpel sak som att jag är stolt över hur jag utvecklats genom åren så är man kanske inte heller redo att acceptera att folk kan förändras, vidga sina vyer och försöka att bli bättre människor!

Alla är värda en andra chans!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0