När andan slår på..
Lika bra att ta tillvara på känslan i kroppen nu när den ändå är närvarande. När skrivandet kommer över mig så har jag tyvärr inte alltid tid att skriva ner dom, har inte tillgång till en dator eller så känner jag inte för att skriva just då. Och jag har märkt att när jag inte får ut mina tankar i skrift så blir jag lite besvärad i allt från en liten stund till några dagar. Som om det är något jag borde ventilerat, men efter en tid bara försvinner tills nästa skrivar attack kommer.
Då bubblar det på som fan, med mer kraft, mer insikter, mer åsikter och mer bränsle på elden. Saknar dock att få glädjen av att skriva något påhittat, en berättelse eller en text. Idag fick jag lusten och fick fram en ganska så bra textrad, som vanligt på väldigt kort tid! Jag kan inget annat än vara tacksam för den gåvan, den gåvan som min morfar har skickat vidare genom sin genpool.
Har på det senaste försökt förändra mitt liv till något mer produktivt än att bara springa i ekorrhjulet som merparten av världens befolkning gör. Man kan aldrig gömma sig eller undgå det hjulet, oavsätt om du är egenföretagare eller jobbar för någon annan.
Man är tyvärr alltid beroende av samhället då det föder och stjälper allt i sin väg beroende på om det gynnar eller missgynnar det. Men att man i alla fall kan och ska få känna frid i sitt inre har jag tagit till mitt hjärta lite mer dom sista månaderna. Om man inte känner sig trygg och bekväm i själen blir det svårt att inspirera andra till framgång. Ta Dig själv till framgång!
Ett lyckligt inre har en tendens att lysa igenom och få andra att på något sätt uppfatta det och bli mer upplyfta. Detta låter helt sinnes även i mina öron, som om jag fått någon religiös eller sprituell psykos.
Men jag tror och hoppas att en glad individ ger andra energi och verkar mer givande för förändring. Förändring i alla dess former, om så litet som bara en positiv tanke, ett mer positivt beteende, en vänlig handling eller bara ett leende för stunden.
Det är lite för lite kärlek i världen, många påstår sig älska, visar kärlek och tror på kärlek..men ändå känns det som att det finns en negativ inställning till att låta kärleken ta över, låta den svepa dig av dina fötter trots rädslan för att eventuellt bli sårad. För hur ska du kunna uppskatta äkta kärlek om du aldrig fått stoltheten, egot och ditt hjärta stampat på och draget i grusen?! Att våga lägga ditt liv i någon annans händer, att låta den personen vara din andra hälft och vårda det förhållande genom alla hinder och uppförsbackar.
Det är förmånga förhållanden som inte håller pga att tilliten inte finns där, oron över att lögner smids och planer skapas. Oro över sig själv och alla skavanker, missar, fel, brister och märkliga beteenden. Vissa blundar för att det är dom det brister på, andra tror dom är otillräckliga, många känner sig inte älskade trots att man höjer dom till skyarna, några älskar utan att få den besvarad, en del älskar för mycket andra för lite.
Min tanke är att om man älskar, så är det dom dåliga stunderna, dom hårda tiderna som borde med hjälp av båda parter som gör dom ljuva stunderna så mycket ljuvare. Det kanske låter som en självklarhet, men tänker Du så, när grälen haglar, bitterheten sväller, egot tar över..antagligen inte! Inte jag heller!
Man är inte mer än mänsklig, men ängnar man en take åt dessa ord och filosofier jag har så kanske man har lättare att nå den plats i själen där frid finns! Återkomma till situationen med ett lugn och en vilja att förändra grunden till problemet, utmana väggen man står inför.
Är inte på något vis perfekt, men jag kämpar mot mina demoner varje dag, kämpar för att hjälpa andra mot sina. Försöker varje dag förbättra mig själv lite, skrapa bort lager för lager av dom sidor jag inte önskar. Det är inte lätt, jag faller tillbaka med jämna mellanrum, jag faller men reser mig upp, försöker hålla huvudet högt men fötterna på jorden.
Balansgången är svår, men jag försöker hellre bli en bättre människa och misslyckas.
Oavsett om någon annan tycker jag förändrats eller inte så känner jag mig tryggare i mig själv, stabilare i min egen identitet och är inte längre begränsad av dom spärrar som hindrade mig från att utvecklas.
Citatet som startade denna dagen resa in i min hjärna:
-I motvind känns motgångar jobbigt, i medvind känns medgång som en välsignelse.
I stiltje känner vissa oro andra finner frid. Och alla har olika sätt att förvalta sin tid tills döden tar vid.
Uppskatta dagen, den kan vara mer betydelsefull än du kan ana.
Avvakta inte med drömmar, lev ditt liv till sina sömmar.
Lite mer positiv läsning för omväxlingsskull, är kanske både skönt för er som läsare och för mig att inte alltid yttra sig om åsikter om samhälls strukturen eller politiska åsikter som inte betyder ett skit egentligen! Inte i det stora hela, det enda som betyder något, på riktigt, är att du utvecklas och försöker gör livet bättre för dom runt om dig. Det är så du vill att folk ska minns dig, som en tillgång i deras liv. En stöttepelare i svåra tider och en bra människa i glada tider. Och viktigast av allt, att du lever ditt liv precis som du vill!
Like a Rockstar! =)
Då bubblar det på som fan, med mer kraft, mer insikter, mer åsikter och mer bränsle på elden. Saknar dock att få glädjen av att skriva något påhittat, en berättelse eller en text. Idag fick jag lusten och fick fram en ganska så bra textrad, som vanligt på väldigt kort tid! Jag kan inget annat än vara tacksam för den gåvan, den gåvan som min morfar har skickat vidare genom sin genpool.
Har på det senaste försökt förändra mitt liv till något mer produktivt än att bara springa i ekorrhjulet som merparten av världens befolkning gör. Man kan aldrig gömma sig eller undgå det hjulet, oavsätt om du är egenföretagare eller jobbar för någon annan.
Man är tyvärr alltid beroende av samhället då det föder och stjälper allt i sin väg beroende på om det gynnar eller missgynnar det. Men att man i alla fall kan och ska få känna frid i sitt inre har jag tagit till mitt hjärta lite mer dom sista månaderna. Om man inte känner sig trygg och bekväm i själen blir det svårt att inspirera andra till framgång. Ta Dig själv till framgång!
Ett lyckligt inre har en tendens att lysa igenom och få andra att på något sätt uppfatta det och bli mer upplyfta. Detta låter helt sinnes även i mina öron, som om jag fått någon religiös eller sprituell psykos.
Men jag tror och hoppas att en glad individ ger andra energi och verkar mer givande för förändring. Förändring i alla dess former, om så litet som bara en positiv tanke, ett mer positivt beteende, en vänlig handling eller bara ett leende för stunden.
Det är lite för lite kärlek i världen, många påstår sig älska, visar kärlek och tror på kärlek..men ändå känns det som att det finns en negativ inställning till att låta kärleken ta över, låta den svepa dig av dina fötter trots rädslan för att eventuellt bli sårad. För hur ska du kunna uppskatta äkta kärlek om du aldrig fått stoltheten, egot och ditt hjärta stampat på och draget i grusen?! Att våga lägga ditt liv i någon annans händer, att låta den personen vara din andra hälft och vårda det förhållande genom alla hinder och uppförsbackar.
Det är förmånga förhållanden som inte håller pga att tilliten inte finns där, oron över att lögner smids och planer skapas. Oro över sig själv och alla skavanker, missar, fel, brister och märkliga beteenden. Vissa blundar för att det är dom det brister på, andra tror dom är otillräckliga, många känner sig inte älskade trots att man höjer dom till skyarna, några älskar utan att få den besvarad, en del älskar för mycket andra för lite.
Min tanke är att om man älskar, så är det dom dåliga stunderna, dom hårda tiderna som borde med hjälp av båda parter som gör dom ljuva stunderna så mycket ljuvare. Det kanske låter som en självklarhet, men tänker Du så, när grälen haglar, bitterheten sväller, egot tar över..antagligen inte! Inte jag heller!
Man är inte mer än mänsklig, men ängnar man en take åt dessa ord och filosofier jag har så kanske man har lättare att nå den plats i själen där frid finns! Återkomma till situationen med ett lugn och en vilja att förändra grunden till problemet, utmana väggen man står inför.
Är inte på något vis perfekt, men jag kämpar mot mina demoner varje dag, kämpar för att hjälpa andra mot sina. Försöker varje dag förbättra mig själv lite, skrapa bort lager för lager av dom sidor jag inte önskar. Det är inte lätt, jag faller tillbaka med jämna mellanrum, jag faller men reser mig upp, försöker hålla huvudet högt men fötterna på jorden.
Balansgången är svår, men jag försöker hellre bli en bättre människa och misslyckas.
Oavsett om någon annan tycker jag förändrats eller inte så känner jag mig tryggare i mig själv, stabilare i min egen identitet och är inte längre begränsad av dom spärrar som hindrade mig från att utvecklas.
Citatet som startade denna dagen resa in i min hjärna:
-I motvind känns motgångar jobbigt, i medvind känns medgång som en välsignelse.
I stiltje känner vissa oro andra finner frid. Och alla har olika sätt att förvalta sin tid tills döden tar vid.
Uppskatta dagen, den kan vara mer betydelsefull än du kan ana.
Avvakta inte med drömmar, lev ditt liv till sina sömmar.
Lite mer positiv läsning för omväxlingsskull, är kanske både skönt för er som läsare och för mig att inte alltid yttra sig om åsikter om samhälls strukturen eller politiska åsikter som inte betyder ett skit egentligen! Inte i det stora hela, det enda som betyder något, på riktigt, är att du utvecklas och försöker gör livet bättre för dom runt om dig. Det är så du vill att folk ska minns dig, som en tillgång i deras liv. En stöttepelare i svåra tider och en bra människa i glada tider. Och viktigast av allt, att du lever ditt liv precis som du vill!
Like a Rockstar! =)
