utom all kontroll...
Två gånger på 3 veckor har jag fått helt okontrollerade och okontrollerbara aggressions utbrott, en längtan efter att få pulverisera någon jag verkligen retar mej på. Och jag skiter i nog egentligen i vem det är, bara han har gjort något så pass grovt mot mej eller någon jag håller kär. Sitter i soffan här och skakar av hat, ilska, frustration och viljan att slåss!
Känner mej helt tom, sen kommer bubblorna eller rättare sagt raketerna med ilska. Igår va jag påväg hem efter en trevlig kväll på sportsman med poker, kom 8 av 42. Så jag borde ju vara glad för d e min andra live turnering och det gick helt ju fan bra!
Men halvvägs hem skjuts det raketer inom mej, jag börjar andas tungt, pumpar nävarna, börjar hoppa och vända mej om så ingen ska flyga på mej och sånna paranoida grejer. Och hela tiden blir jag argare argare och argare, hoppas på att någon ska försöka råna mej. Så jag får slå sönder mitt gips i hans/deras ansikte, skarka, knäa, skalla sönder dom till oigenkännerlighet! Chokea ut den siste som fortfarande är vid medvetande och fråga honom med en mild röst.."va det verkligen värt det??"
Vet i vilket fall att jag inte är helt 100% säker på att jag kan hålla detta inom mej längre, måste hitta något att få ut min ilska på..bort med gipset, sjukskriva mej tills jag hittar mitt psykiska välmående igen och får en balans och kanske hittar grunden till varför jag går så upp och ner hela tiden.
Vill inte käka några jävla lyckopiller eller sånt heller så man blir känslomässigt avdomnad, för jag tror det medför att den djupt rotade ilskan bara får minde förnuft som håller så lugn nu. Vill inte sätta mej själv eller andra i den situationen där jag blir kallare än jag redan är, med en okontrollerad ilska som är redo att explodera.
Och den lilla träning vi gjort med boxning och lite mma här hemma har gjort att jag har nog hittat vad jag behöver. Få ut ilska, använda hjärnan på ett sätt som stimulerar den bort från ilskan och lär mej hantera den mer kanske. Det har ju funkat för andra.
Det är så jävla jobbigt att vara mej just nu, jag sliter nått så djävulskt psykiskt men vill inte prata om det som vanligt. Bara skriva några rader här så folk kanske inte tar illa upp om jag beter mej konstigt!
Jag e så jävla "manodepresiv" typ... e glad lite, sur mycke, förvirrad ofta, orolig hela tiden. Blir glad några timmar/dagar sen kommer det igen, känslan av att eftersom jag känner mej så trasig så måste något/någon annan oxo lida. Och jag fattar ej varför jag känner såhär nu!!!!
Nu har jag ju en skit bra tjej som tar mej för den jag är, det hon sett av mej hittills i alla fall, ska bli gudfar till underbara Embla, vilket innebär att jag får mer familj. Två av mina närmsta, pålitligaste vänner jag alltid besöker när jag e hemma, Linda och Lunna. Som efter ceremonin blir en del av min lilla men vänliga och stöttande familj. Dom har alltid varit där för mej! Med sovplats, mat, en plats att fälla tårar dom få gånger jag lyckas med det, bara varit där helt enkelt. ALLTID! Stolt som fan att jag får äran att för det förtroendet att bli vald som gudfar innan den direkta familjen till dom. TACK!!
Vill bara få tillbaka min ro, min centrerade fokus på livet! Behöver verkligen släppa ut mina demoner för gott och bara njuta det hyffsat goda liv jag har! Folk som har det värre än mej men ändå är lyckligare, vilket gör mej förbryllad!
Hur fan kan jag som har jobb, tjej, familj som älskar mej, mina närmsta vänner som förgyller mitt liv ändå vara så arg, så frustrerad och olycklig!?!!?!
Vad fan är det jag vill och söker egentligen???
Du är redan familj för mig broder, du var det självklara valet för mig(OSS;).
Ditt ord, din lojalitet, empati och ditt förstånd är vad DU är och vad som gör att jag/vi inte kunde välja någon annan, är det någon jag skulle velat att min dotter blev fostrad av om jag försvann så är du den personen.
Resten av skiten är livet, och livet vet vi i allafall, är en satmara, för att sno ett amerikanskt uttryck...
Jag vet inte ett skit och är lika förvirrad som du..men sålänge jag riktar bestens energi åt något, skit i vad, konstruktivt så är jag nöjd, bara man får bort udden av skiten så blodutgjutelsen man dagdrömmer om inte inträffar hahaha och det har fan både du och jag lyckats med bra, jag som du är dock inte riktigt där än, men vafan vi jobbar ju på det...
Har starka funderingar på Karlskrona Judo klubb, de har tydligen MMA träning:D Men jag kanske väntar på dig innan jag börjar..:)
Tänk på vilka framsteg du gjort sedan vi gick?:P lösa...;)
Vill skriva mer men har inte tid, men tänk positivt! (Lättare sagt än gjort jag vet..)
Du vet att vi älskar dig, ta hand om dig så hörs vi snart!!
King är du kroon. Håll lågan uppe så hörs vi snart så får vi hooka upp! Kul att du ska bli gudfar det är ett ansvar du kommer mantla galant tror jag. Pz and luve from Borås /J.
