DagensKroon

Då är det onsdagen den 17 september, 13 dagar tills vi ska vara ute ur våra lägenheter och vi hittar nytt! Börjar reta mej nu, jag är inte orolig men irriterad! Jag vet att det löser sig men det är väntan på det som gör mej tokig!!!

Jag har verkligen insett att man ska få kämpa sig igenom livet, eller är det möjligen bara nu när man fortfarande är så "ung" och så mycke spring i benen kvar. Det känns inte som att våra föräldrar går med liknande tankar hela tiden...vad vill jag göra EGENTLIGEN, hur svårt kommer det att vara att genomföra mina mål och när, var och hur kommer dom att ta form och bli en verklighet...

Jag är glad att min berättar ådra eller "författar" sida har kommit fram igen, satt och läste igenom en inledning på en berättelse som jag började på för ett tag sedan, eller det kanske är en novell eller jag vet ej vad det kommer bli i slut endan. Ska bli kul att fortsätta den under dagen. Blir nog bara ärenden på stan sen åka med anders å lämna mia, sen hem och låsa in mej och skriva lite till.

 Och av någon anledning har jag börjat fundera på döden en hel del, inte att jag kommer dö snart eller vill dö eller liknande. Men på min begravning, jag har ju så många vänner och familj som gått bort i alla sorters typer man kan gå bort igenom. Sjukdom, olycka, självmord, mord och överdos, och allt detta är i stort sätt under 2000 talet.

Det har gjort att jag har VERKLIGEN insett att livet kan ta slut imorgon,! Ja jag vet många säger det "lev för dagen man vet aldrig när den tar slut, du kan va död imorgon" sen sätter dom sig ändå i soffan och slänger på dumburken. Fan är det inte bättre om man nu skulle ramla ihop och dö då hellre varit ute och kollat naturen och allt vackert än att ha suttit och kollat på nån jävla program om vem som äter vad eller vem som dansar bäst eller hur någon kille ser hur äckligt det är att jobba som bajs rensare på en gård för 1000 kreatur när ens hjärtat helt plötsligt stannar upp och man slutar exixtera?! Jag vet i alla fall att när jag väl trillar av pinnen, förhoppningsvis när jag hunnit skaffa mej en unge med den tjej jag älskar och uppskattar och delar livets glädje med.

Men då i alla fall vill jag inte ha någon begravning där det spelas tears in heaven och sådan som får folks hjärtan att vrida sig ännu mer. Jag vill ha låtar som betyder något för mej, något som stämmer in på mej, låtar som gjorde mej glad, ville dansa eller som fick mej att må bra. Jag vill att det spelas metal, trance, hip hop och allt annat jag gillade. Så folk kan minnas den oftast glada tokiga och snälla människa jag försökt vara. Jag vill lixom ha Stone Sour - Made of scars, för ens uppväxt har givit en både kroppsliga och själsliga ärr, vissa djupa som formar mej än idag och ytliga som bara ger en minnen av goda eller onda dagar. Men när jag tänker på det blir jag bara glad/starkare/lycklig/olycklig och möjligen upprymd för allt detta har skapat den jag är idag, eller rättarre sagt JAG har skapat den jag är idag med hjälp av minnena, ärren, mina långa ransakningar av mej själv och min själ. Jag får ju tacka drogerna som under ett tag tog över större delen av mitt liv, det är inget jag sitter och grinar över eller ens tänker på, aj aj det va en dålig tid!! Tvärt om, den tiden formade mej till den ärliga och raka man jag är idag.

Och som avslut skulle jag bara vilja tacka dom FÅ som faktiskt håller kontakten med mej sen jag flyttade, det är nu man märker hur mycke snack det är. Åh jocke det är så synd att du ska flytta, kommer sakna dej, vi får höras bla bla bla.... Jag nämner inga namn men dom som fått besök eller samtal av mej vet ju att ni klarar er undan denna lite mindre nöjda avslutning på denna blogg. Tycker det är för jävligt rent ut sagt av folk som kallar sig ens vän eller åtmindstånde försökte visa den sidan när man är bodde i karlskrona och nu sitter jag med kanske 10 nummer jag känner att jag vill och kan ringa i min hemstad, där märker man vilka som vaktiskt bryr sig och inte bara har varit en jävla utfyllnad i mitt liv! Det är inte så jävla jobbigt att skicka ett mess, skriva ett inlägg eller liknande nån jävla gång till någon som man kallat sin vän..... Det är ingen ENSKILD person som behöver ta åt sig....ALLA som vet med sig att ni stämmer in på d jag beskriver borde fan skämmas och hoppas ni vaknar upp någon dag och inser hur mycke riktiga vänner betyder!!

 Och nu är DagensKroon blogg slut.....älskar min familj, och min andra familj här i norge, clybeerstein telleborn, mc coach engström, maskinen och odjuret niklas jungtikker....och resten av er goa svenskar och norbaggar här i sandefjord som gör denna stan så go att vara i!!!